Stressartad Förmiddag

vaknar utav alarmet på mobilen. usch nä, det är alldeles för kallt och tidigt (?) för att gå upp nu
snoozar 10min, alarmet ringer än en gång. jag snoozar 10 min till...
rätt som det är inser jag att jag legat under tcäket i den varma sängen rent för länge!!

Jag tror inte jag är ensam om att gärna vilja ligga kvar under täcket.
Att stiga upp i den kalla luften i en lägenhet där mörkret fortfarande svävar och i samma veva höra regnet smattra mot fönsterrutorna är ännu ett täcken på att bara vilja krypa ner under täcket.
Men som människa i detta höstmörker får man tänka positivt genom att tända lite ljus, sätta på tv.n och sätta på en kopp The eller Kaffe.
Jaa det är rätt mysigt ändå, men denna morgon och förmiddag har varit en stressig sådan.

Jag stiger upp, klär på mig och gör iordning lite frukost till mig själv.
I allt lugn sätter jag mig sedan framför datorn för att starta dagen i lugn och ro.
Jag inser kort därefter att jag borde väcka Alex och klä på Wiggo och byta blöjja.
Avkopplingen blev en aning för lång och klockan börjar bli på tok för mycket.
Tittar på klockan, Alex ska hinna äta frukost, klä på sig, borsta tänderna... ja allt vad jag ska hinna med.

Alex är som tur är på ett mycket bra humör när han vaknar. Ger han frukost och samtidigt gör jag iordning lille Wiggo. Så då är Wiggo klar, bara Alex kvar. Wiggo ligger under tiden i babygymmet och somnar kort där efter. Alltså lagom tills vi ska gå och lämna Alex på dagis.
Alex står redo i hallen, jag tar Wiggo och Alex håller mig samtidigt i handen för att gå ner för trapporna :)
Vi kommer till dagis, Alex blir lite sur för att jag tar nycklarna från honom.
Dagis praktikant kommer fram för att hälsa på Alex, men han vänder och ska springa ut från dagis.
Jag jagar honom och in på dagis och ska lämna han där och samma visa en gång till.
Saken är den att Alex inte riktigt kommer överrens med deras praktikant då det är en dam som bär slöjja (ta det rätt). Alex är lite skeptisk och är lite osäker på hur han ska hantera situationerna med henne.

Nåväl han blir lämnad på dagis och följer sedan med in med en utav de andra fröknarna.
Jag fortsätter hem till en utav min närmsta vän. Wiggo har precis somnat i vagnen och vaknar när jag ska ta upp han i famnen. Lite halvgnällig somnar han sedan om igen i hennes säng.
När vi sedan går hem till hennes mamma för att dricka lite kaffe och bara umgås börjar det stressigaste någonsin.
Jag sitter i godanro och dricker mitt kaffe, Wiggo vaknar och är gnällig.
Han har precis fått en flaska ersättning när vi kom hem till Jane. Jag inser att jag glömt skötväskan hemma i all stress. Alltså jag hade ingen mat eller nått med mig, bara en tom flaska.
Jag ger Wiggo lite vatten i hopp om att han kanske bara var törstig.
Nejdå, han vrålar och skriker rätt ut och ingenting hjälper. Eftersom han bara 1 timme innan fått en hel flaska ersättning borde han inte vara hungrig. Men i all stress fick jag minsann ställa mitt kaffe och rusa hem.
Han somnar i vagnen utav utmattning, lille vän ♥

Jo jag kommer hem, tar upp han i famnen. Lägger han i sängen och gör iordning en flaska ersättning.
Jo han vaknar och skriker. Han får flaskan och äter som aldrig förr. Hur kan han vara så hungrig när han precis fått mat??!!
I vilket fall som helst, han somnar och jag sätter mig i soffan 10min. Dags att ta Wiggo för att gå mot dagis och lillplutten vaknar än en gång. JAHA, han har alltså inte hunnit sova..

Alex är hämtad på dagis och Wiggo ligger på ett täcke på golvet...
Han är nu missnöjd över att han fortfarande är trött. Men lillplutten kommer ju inte till ro så han kan somna en stund...

Dags att örsöka på nytt, stressartade förmiddag!!!


Kommentarer
Postat av: Filippa - mamma till Liam (ny bloggadress!)

Jobbigt med stress! Kanske tillväxtperiod?



jättemysigt med babysim! :)

2010-09-15 @ 21:37:03
URL: http://liamochvi.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0