På resande fot Utan sin Mamma

Tvättmaskinerna har gått varma, jag har sprungit upp och ner i trapporna x antal ggr
jag har packat och packat, bockat av på listan och hunnit hämta min prins på dagis

Förmiddagen har varit så stressig så det finns inte ord!!
Vår lille Alex är nämligen i Småland UTAN sin mamma, tänk att han åkte hela 28mil själv med sin morfars jobbarkompis.
Jodå minsann, vi körde vid 12.30 mot Burlöv Center där vi sedan mötte upp morfars jobbarkompis.
Vi packade bilen full, kopplade bilstol och kopplade fast älskade lille Alex
Jag berättade för Alex att han nu skulle åka till sin mormor och morfar och att han skulle få roligt, jag gav han sedan nappen och hans bästa snuttefilt. Stängde dörren och vinkade HejDå.

Just i den stunden kändes det som om hjärtat skulle krossas.
Här överlämnar jag min son till en helt främmande människa för oss båda. Alex såg så fundersam ut.
Jag vinkade HejDå och de körde iväg... Mitt samvete, usch det var hemskt.
Men jag är så fullständigt medveten om att Alex kommer ha det så bra i Småland hos sin mormor och morfar.
Där han hela tiden får vara i centrum, precis vad Alex behöver just nu. Vi har gått varandra på nerverna och jag och Alex har flera ggr om dagen hamnat i olika konflikter.
Nu var det dags att låta han få vara i centrum, mest hela tiden!!

Men jag kan inte släppa det ur tanken att jag nu lämnat iväg han...
Jag vet att han har det bra, men ack som jag saknar denna underbara lilla busunge


Fika= kvalitetstid


Igår efter dagis bestämde jag mig för att ta med mig och Alex på en fika.
Ja Wiggo var ju med och låg i sin vagn under tiden, men nöjde sig rätt bra med att leka med sin
Pingu-vagnleksak.
Hungriga som vi båda var blev det en pastasallad med Kalkon som vi sedan delade på. Mysigt med lite kvalitetstid såhär på en Onsdag. Alex uppskattade det väldigt och blev genast på bättre humör ♥


Spinning

packar handduk, inhandlar träningsskor, byter om at laddar vattenflaskan...

Idag var det premiärtur på Spinningcykeln. Jag har som sagt inte suttit på en spinningcykel på hela 2år.
Men idag var det som sagt dags.
Jag trodde att jag skulle komma hem mer död än levande, men ack så fel jag hade.
Jag överlevde trots allt, det gäller bara att ta det i sitt eget tempo. Orkar du inte så sätt dig ner och trampa.

Men som sagt jag klarade av dagens spinningpass på 45min, vilke jag är väldigt stolt över.
Nu ska det tränas 2dagar/ vecka och jag ska nu ta de lättare passen i början för att komma igång.
Nu i veckan ska vi även inhandla en Crosstrainer för att kunna hålla igång lite mer även hemma.
I`m going fit for fight!!!

Nu finns ingen återvändo, spinningpass nr2 inbokat på Torsdag


Trots, skrik och ömmande tänder!!

det är mörkt, men jag vakna utav Wiggo som vill ha mat.
pappa F går upp för att göra iordning en flaska och jag somnar om.
långt inne hör jag Alex skrika och jag hör även att pappa F är inne i hans rum för att ge nappen
och en flaska välling. Inget duger... han fortsätter att skrika. När vi kommer in möts vi utav en fruktansvärt sur Alex som slåss och sparkar mot ALLT. vi går ut ur hans rum ihopp om att han istället kanske lugnar sig när han är sj. Men skriket fortsätter en sådär 10min. Jag går in efter att pappa F sagt hejdå och gått till jobbet. Alex är fortfarande lika sur, men jag ser att han fortfarande är tröt och lägger han ner och säger att du får sova en stund till. jag går ut och stänger dörren till hans rum, han skriker men tystnar kort därefter. Han somnade om...

Hej Tisdag och Hej kära läsare!!

Hoppas er dag startade bättre än våran..
En pigg liten Wiggo var redo för att möta denna dag med strålande humör. Men hans storebror hade då minsann vaknat på fel sida.. Usch säger jag bara, som mamma kämpar man från morgon till kväll för att få dagen att fungera. Men snacka om kaosartad morgon.
Som ni kanske läst här ovanför vaknade Kära lille Alex på ett strålande(?) humör, INTE. Med skrik och gnäll skulle han kläs på och få i sig lite frukost vilket inte gick Alls. Istället gör jag iordning en flaska välling ihopp om att han skulle äta den. Men icke!
Jaja, vi beger oss mot dagis, på vägen dit försöker jag komma på bättre tankar och försöker njuta utav det underbara höstvädret som mötte oss idag. Solsken minsann :) me like!!

Alex blir först glad av att komma till dagis, men blir sedan sur över att jag tar nycklarna han haft med sig.
Fröken försöker skojja med Alex, men lyckas inte så bra till en början. Jag vinkar hejdå och tar med mig Wiggo och går mot Babymusiken.
Vid 11.30 är det åter dags att hämta Alex, jag försöker tänka positivt och hoppas att Alex kanske kunde vara på en aning bättre humör. Ååh nej, jag möts utav en kille med samma dåliga humör som innan.
Det bär av hemmåt och värmer lite mat, men han åt väl hälften.

Nu ligger han och sover, men gnäller till ibland.
Jag får hoppas att det är tänderna som ställer till det för oss båda. Såg nämligen igår att hans hörntänder nr2 är påväg både uppe och nere. Detta ömmar väldigt vilket även är resultatet i hans minskade aptit.
Välling är det enda som gäller och det är väl ändå tur att där finns den näring som de behöver.
När ska detta med tänder osv ge med sig?? För oss bådas skull...


Mammaträff på Öppna Förskolan

Måndag = Öppna Förskolan

Lämning på dagis och mammaträff på Öppna Förskolan har startat denna morgon och förmiddag.
Härligt när man har saker inplanerat och vad är mer mysigt än en träff på Öppna Förskolan tillsammans.
I detta höstväder kunde inget annat komma mer väl till pass.

Påväg mot dagis tog jag en sväng in om på Babyhörnan vi har här i byn.
Där inhandlades en vagnleksak till Wiggos vagn och jag kunde inte motstå denna då det är Pingu.





Visst är den väl fin?

Ska även inhandla något till Alex också, men fanns inget på Babyhörnan till honom,
lite tråkigt men det ska vi fixa ♥. Nu ska det fixas lite här hemma innan barnen vaknar efter sin vila.

Vi hörs lite senare. KRAM

 

 

 

 

 


Ny vecka

Regnet smattrar mot fönstrerna och det är så där härligt mörkt ute.
En dag som denna myser jag gärna i soffan tillsammans med barnen, kryper ner under en filt, tänder ljus och ser en bra film.

Det är ny vecka och precis som de andra helgerna har den försvunnit med vindens fart.
Vi har haft en riktigt mysig helg tillsammans. Fredagen spenderades hemma med familjen och senare mot kvällen kom Jane på besök, barnen verkligen Älskar denna underbara människa <3.
Lördagmorgon packade vi in oss och styrde kosan mot barnens farfar där vi åt frukost tillsammans.
Vi tog en sväng till Eslöv för att gå lite ärenden och in på Erikshjälpen.
Eftersom jag sedan skulle ut och dansa loss på kvällen så ville jag tiden skulle gå snabbt.
En riktigt mysig dag, in till Malmö efter besöket hos farfar/svärfar och hämta barnens farbror.
Han har nämligen varit lite "barnvakt" medans fredrik körde oss för utgång under senare på kvällen :)

Helgen har som sagt varit mycket mysig, en helg i min stil då det är fart och fläkt från morgon till kväll.
En sliten mamma busade massor med en mycket glad Alex igår kväll innan läggdags.




pyjamasbus innan läggdags


En morgon i min stil

vaknat på rätt sida, strålande väder, syskonmys, utvilad och full uav energi..
det är en morgon i min stil


G O D M O R G O N
Torsdag!

Alex är lämnad på dagis och lille Wiggo tar sig en tupplur.
Nu på morgonkvisten har jag hunnit med mycket känns det som. Jag har nämligen sorterat tvätt och dels även hunnit med 2 maskiner tvätt.
Idag har vi strålande väder och detta ska firas med en promenad i detta underbara höstväder.
Jag är riktigt full utav energi så det återstår att se vad denna dagen har att erbjuda ;). Hääärligt

Vad händer hos er idag?


Det sket sig

Vägen mot drömvikten var det ja...

Jag kan ärligt erkänna att det har skurit sig med de planerna denna veckan.
Den ena onyttigheten efter den andra. Men på fredag ska jag införskaffa mig ett gymkort, inhandla skor och
Thats it!!
Sen ska det bli skärpning på hög nivå, det är aldrig försent att ta nya tag eller hur?
Vi har även tankarna på att införskaffa oss en crosstrainer att ha här hemma :)


Stressartad Förmiddag

vaknar utav alarmet på mobilen. usch nä, det är alldeles för kallt och tidigt (?) för att gå upp nu
snoozar 10min, alarmet ringer än en gång. jag snoozar 10 min till...
rätt som det är inser jag att jag legat under tcäket i den varma sängen rent för länge!!

Jag tror inte jag är ensam om att gärna vilja ligga kvar under täcket.
Att stiga upp i den kalla luften i en lägenhet där mörkret fortfarande svävar och i samma veva höra regnet smattra mot fönsterrutorna är ännu ett täcken på att bara vilja krypa ner under täcket.
Men som människa i detta höstmörker får man tänka positivt genom att tända lite ljus, sätta på tv.n och sätta på en kopp The eller Kaffe.
Jaa det är rätt mysigt ändå, men denna morgon och förmiddag har varit en stressig sådan.

Jag stiger upp, klär på mig och gör iordning lite frukost till mig själv.
I allt lugn sätter jag mig sedan framför datorn för att starta dagen i lugn och ro.
Jag inser kort därefter att jag borde väcka Alex och klä på Wiggo och byta blöjja.
Avkopplingen blev en aning för lång och klockan börjar bli på tok för mycket.
Tittar på klockan, Alex ska hinna äta frukost, klä på sig, borsta tänderna... ja allt vad jag ska hinna med.

Alex är som tur är på ett mycket bra humör när han vaknar. Ger han frukost och samtidigt gör jag iordning lille Wiggo. Så då är Wiggo klar, bara Alex kvar. Wiggo ligger under tiden i babygymmet och somnar kort där efter. Alltså lagom tills vi ska gå och lämna Alex på dagis.
Alex står redo i hallen, jag tar Wiggo och Alex håller mig samtidigt i handen för att gå ner för trapporna :)
Vi kommer till dagis, Alex blir lite sur för att jag tar nycklarna från honom.
Dagis praktikant kommer fram för att hälsa på Alex, men han vänder och ska springa ut från dagis.
Jag jagar honom och in på dagis och ska lämna han där och samma visa en gång till.
Saken är den att Alex inte riktigt kommer överrens med deras praktikant då det är en dam som bär slöjja (ta det rätt). Alex är lite skeptisk och är lite osäker på hur han ska hantera situationerna med henne.

Nåväl han blir lämnad på dagis och följer sedan med in med en utav de andra fröknarna.
Jag fortsätter hem till en utav min närmsta vän. Wiggo har precis somnat i vagnen och vaknar när jag ska ta upp han i famnen. Lite halvgnällig somnar han sedan om igen i hennes säng.
När vi sedan går hem till hennes mamma för att dricka lite kaffe och bara umgås börjar det stressigaste någonsin.
Jag sitter i godanro och dricker mitt kaffe, Wiggo vaknar och är gnällig.
Han har precis fått en flaska ersättning när vi kom hem till Jane. Jag inser att jag glömt skötväskan hemma i all stress. Alltså jag hade ingen mat eller nått med mig, bara en tom flaska.
Jag ger Wiggo lite vatten i hopp om att han kanske bara var törstig.
Nejdå, han vrålar och skriker rätt ut och ingenting hjälper. Eftersom han bara 1 timme innan fått en hel flaska ersättning borde han inte vara hungrig. Men i all stress fick jag minsann ställa mitt kaffe och rusa hem.
Han somnar i vagnen utav utmattning, lille vän ♥

Jo jag kommer hem, tar upp han i famnen. Lägger han i sängen och gör iordning en flaska ersättning.
Jo han vaknar och skriker. Han får flaskan och äter som aldrig förr. Hur kan han vara så hungrig när han precis fått mat??!!
I vilket fall som helst, han somnar och jag sätter mig i soffan 10min. Dags att ta Wiggo för att gå mot dagis och lillplutten vaknar än en gång. JAHA, han har alltså inte hunnit sova..

Alex är hämtad på dagis och Wiggo ligger på ett täcke på golvet...
Han är nu missnöjd över att han fortfarande är trött. Men lillplutten kommer ju inte till ro så han kan somna en stund...

Dags att örsöka på nytt, stressartade förmiddag!!!


På rymmen

står utanför porten till dagis.
tar i handtaget för att öppna men det går inte. Jag provar än en gång, med samma resultat.
tanken slår mig att dörren nog är låst och jag knackar på fönstret för att be personalen låsa upp.
i dörren möter jag en förvånad fröken som inte kan förstå varför dörren låst sig..
jag fortsätter in och möts utav en glad liten Alex, mitt i denna lycka berättar en utav fröknarna om rymlingen Alex.

Vår lille Alex har minsann varit på rymmen idag. Mitt i all lek hade fröknarna upptäckt att Alex plötsligt var försvunnen. På något ögonblick sekund var han som bortblåst.
I allt letande konstaterade (?) fröknarna att Alex var inne på någon utav avdelningarna eftersom ytterdörren inte var öppen. Men i allt letande fanns ingen Alex. Oron spred sig på avdelningarna och tanken att ändå kolla ute i korridoren slog en utav fröknarna.

Jominsann, i all ensamhet sitter Alex i en utav dagisvagnarna
Han ville väl antagligen ut och åka vagn vilket han verligen Älskar med stort Ä.
Vi kom även på att det är Alex som är boven i dramat och som då även på rymmen låst ytterdörren.
BUSUNGE!!
Nu ska fröknarna vända på handtagen ihopp om att rymlingen Alex stannar inom lås och bom haha


mammas lille toker, här med 3st fönsterskrapor


Babymusik

Idag var det Premiär!

Eftersom jag gått Babymusik med Alex, ville jag denna gång även gå med lille Wiggo
och idag var det första gången. Dock har gruppen kört 2ggr tidigare då jag inte haft möjligheten att komma.
Vi är en grupp om 7mammor vilket var väldigt lagom kan jag tycka, det blir lätt för många i ett litet rum med ont om utrymme :).



Wiggoliten verkar tycka om det. I vilket fall fick vi många svarsleenden i samband med sånger och ramsor.
Att få den där lilla stunden bara vi är såå viktig likaså för Wiggo som för Alex. Och vad kommer då inte mer väl till pass i detta dystra hösmörker och Hösväder??
Imorgon bär det av mot Öppna Förskolan och jag hoppas då även att Alex är pigg på att följa med.


Fit for Fight

Vad roligt att logga sig in här på bloggen och se all respons jag fått på mitt tidigare inlägg om
Vägen mot drömvikten.
Nu är jag verkligen peppad och att ha läsare som följer mig gör mig ännu mer peppad.
Lets do it!!! I`m gonna be fit for fight :)

Vägen mot drömvikten

Som rubriken lyder har jag nu lagt in en ny kategori här på bloggen!
Efter att fött 2 underbara små barn, en och annan depression och viktökning hit och dit har jag nu Bestämt mig.
Det är återigen dags att ta tag i sin vikt och det tänkte jag även följa upp här på bloggen.
Jag kommer skriva upp små delmål för att inte sätta för stora krav på mig själv och sedan tappa lusten.

Jag är nog som de flesta, vill gå ner snabbt och helst allt med en gång.
När en bunta med reklam trillade in genom postfacket blev jag nyfiken. I ett utav reklambladen läste jag om Modifast pulverdiet och gick in på Apoteket med min kära vän. Vi hade bestämt oss för att testa tillsammans och i samma veve peppa varandra.
Måndagen kom och det var dags för pulverdiet nr 1 och då i smaken Hallon. Jag blandade 1påse med vatten och började shakea. Färdig och klar stod den sedan redo i ett glas på bordet.
Första klunken svaldes och andra också, klökningarna kom som ett brev på posten och jag fick springa på toaletten. Det gick inte, allt kom upp igen. Jag tänkte prova än en gång och drack en klunk. Samma visa en gång till. Det gick inte.

Jag ringde min vän för att fråga om hur det gått för henne och det hade gått bra. Jag berättade om att det inte fungerade för mig, men hon rekomenderade att jag skulle prova med smaken utav Vanilj istället, vilket jag gjorde.
Samma visa med den smaken!! Jahopp jag blev besviken då jag verkligen gått in för detta.
Idag har jag smakat Naturdiet med smaken utav Choklad och det är likadant. Jag kräkte upp detta.
Tanken slog mig att nu ska jag äta rätt och motionera.
Har jag klarat av att gå ner 26kg på 1år innan så ska jag klara det denna gången med.
Inget är nog bättre än Rätt Kost och Motion :) eller vad säger ni??

Genom bloggen kommer jag nu skriva upp hur jag kommer gå till väga...




bild lånad från google.se


Ny design!

Nu har min nya design här på bloggen äntligen blivit klar.
Tack Naddie för all hjälp <3

Vad tycks?

Barnens Lekland

pappa F är hemma på lunchrast och vi börjar prata om vad vi ska göra efter att han slutat jobbet.
-Jag har en bra idè, utbrister jag.
-Ska vi ge Alex lite kvalitetstid? frågar jag samtidigt som Jane och Alex sitter i soffan och håller med.
Vi bestämmer oss för att köra till Barnens Lekland hela familjen och Jane som gärna ville följa med.

Kl närmade sig 17.30 när vi stiger innanför dörrarna på Barnens Lekland i Malmö.
Alex sken upp som en sol och rusade in i leklandet innan han ens fått av sig jacka och skor. BUSUNGE
Jag sprang efter och fick av han skor och jacka mer eller mindre i farten.
Det var fullt ös med en gång. Jag som hade laddat kameran och lagt denne i bilen fick ju inte med mig den.
Nädå när pappa F körde låg den så snällt kvar i bilen. attans, lite besviken blev jag för en stund..

Men men, inget att hänga läpp över. Vi hade såå roligt, kan tänka mig att jag hade det roligast om jag ska vara ärlig. Som jag härjade runt med Alex och Jane haha. Att man som människa blev barn på nytt är en sak som är säker. Bilder kommer så fort jag fått utav Jane som var framme med sin mobil :)


Åter till Verkligheten

- Heej Alex!, välkommen tillbaka säger Fröken på dagis.
Alex skiner upp som en sol, rusar fram och mer eller mindre hoppar upp i famnen. Han vinkar sedan hejdå till mig och följer snällt med in och leker med de andra barnen.

Att lämna Alex på dagis idag kändes som en lättnad. Att se han bli så glad utav att träffa fröken och sina kompisar kändes otroligt bra i hjärtat. Det märtes så tydligt att han saknat det.
Pga förkylning har han nu varit hemma sedan i fredags förra veckan och jag trodde han kanske kunde bli en aning ledsen idag eftersom han till viss del var rätt så trött. Men såå fel jag hade.

Alex har ju trots allt bara gått där 1månad nu och trivs redan så bra. Som förälder är det en stor trygghet att se ens barn vara så trygg i rollen bland andra.
Nu ska jag ta en kopp kaffe med Jane och sen bär det av mot dagis för att hämta Alex :)


Tar en paus

Varför är man som människa helt slut på energi på eftermiddagen? Likt en ballong som någon stuckit ett hål i och där luften sakta men säkert försvinner.
Jag är helt slut, lättirriterad för minsta lilla och på fruktansvärt dåligt humör. Men men än är dagen inte slut, här är det matlagning som gäller just nu och det är mer som ska hinnas med innan läggdags.

Det har varit en fullspäckad eftermiddag med både efterträff och Bvc-besök.
Efterträffen var på mödravården där vi alla träffades som gick i samma föräldragrupp när jag väntade Wiggo.
Det var jättetrevligt att träffa alla igen och även få se deras små underverk. Tiden går så fort och jag tycker det var nyss det var en massa besök inplanerade hos Barmorskan. Nåväl, det var roligt i vilket fall och Alex var med och stolt visade upp sin lillebror ♥

På Bvc fick vi se ett riktigt skutt på både vikt och längd. Vår lille Wiggo är en välmående skrutt.
Han väger numera 6865g och är 62.5 cm lång såhär på sin 2månaders dag.
På tal om vikt och längd, sitter jag och sorterar bort alla små söta kläder i strlk 56/62 som nu är allt för litet.
Här är det strlk 68 som gäller minsann. Vår lille dunderklump :)


Gråmulen Tisdag

Godmorgon, eller God förmiddag rättare sagt!!

Vi tog oss en liten sovmorgon idag, 8.25 steg vi upp och vi alla var på gott humör.
Alex är hemma från dagis även idag för att vara på den säkra sidan vad gäller förkylningen. Men idag är han riktigt pigg och likaså lille Wiggo, skönt det så imorgon bär det återigen iväg till dagis för Alex del.

Idag är en sådan där gråmulen tisdag då jag vill kyra ner mig i soffan med en marm kopp Te i handen, tända ljus och en bra film, det lät väl nått. Men i fallet blir det inte så, vi har en fullspäckad dag framför oss.
Kl 13 är det dags för efterträff med mammorna som gick i samma föräldragrupp när jag väntade Wiggo och efter det är det vägning och mätning för Wiggos del :). Idag är lille klumpen 2månader gammal och jag uppdaterar med 2månaders kort :).

Nu ska jag hinna med att plocka undan här hemma lite medans barnen vilar, sedan är det bad för Wiggos del innan vi beger oss ut.



Alex goes youtube


Hurry Up!!!!



Ni är många som dagligen besöker min blogg.
Här skriver jag om min vardag och lägger ut bilder på mina barn. Jag är fullständigt medveten om att det är hel upp till mig om jag vill göra detta eller ej. Men jag ser bloggen som en slags dagbok där jag sedan om några år kan gå tillbaka och minnas min vardag då. Likaså är det roligt för barnen att sedan få läsa om vad som hände osv..
Men det tråkiga är att ni inte lämnar ett endaste spår efter er...
Vad är det som gör att just min blogg är så intressant att läsa? Något måste det vara eftersom ni är så många som läser. Är det endast för nyfikenhetens skull??

Jag är inte den bästa att kommentera sj, men jag försöker så gott jag kan. Likaså är det tråkigt att kommentera hos någon och inte få en endaste respons tillbaka. Då tröttnar man ju tillslut...

Kommentera Mera!!!


Alex ringer Mormor





världens lyckligaste Alex pratar med sin mormor


Han provar det mesta

Sen lillebror kom till världen har det mesta åkt fram.
Det mesta så som badbalja, babygym, babysitter och babyskyddet. Då Alex sett hur det går till i det flesta fall vill även han utforska.
Som jag visat er i tidigare inlägg är han nya stil att sitta i Wiggos bilstol, ta fart och gunga i den som en gungstol. Då trivs Alex som bäst, men idag upptäckte han även att Babygymmet var framme och skulle självklart även prova detta...



ingen är mer tokig än lille Alex


Mån om sin lillebror



Alex är så mån om sin lillebror!!

Han vill hålla han i knät mest hela dagen, tar vi bort honom så blir Alex ledsen och vill att vi ska sätta tillbaka Wiggo. Varje morgon när han vaknar så går han alltid och kollar till Wiggo och sen säger han -heej, och klappar han sedan på huvudet. Om Wiggo är ledsen kommer han med hans napp och lägger snutten vid han, ibland kan dt bli lite fel, men vad gör det jag är ju där och rättar till i sådana fall.

När lille Wiggo var ledsen idag

Härliga Höstdag

Måndag igen och solen skiner!!
Finns det något finare än kontrasten utav när sommar möter höst och vinter möter vår?
Jag om inte annat älskar det...

Det var nog den mest goda kopp kaffe jag druckit på mycket länge. En varm sådan ihopp om att halsen kunde bli en aning bättre. Att prata med sina barn är inte det lättaste utan röst och lille Wiggo har mestadels roligt åt mig medans Alex ser en aning fundersam ut haha. Nåväl den dyker väl upp så småningom.

Idag har jag båda barnen hemma, det är stängt på dagis pga planeringsdag och jag hade ändå tänkt låta Alex vara hemma. Han är så förkyld likaså Wiggo och de ligger nu båda två och vilar och jag ska nog göra detsamma.
Det är så mycket jag vill få gjort, men kroppen säger nej. Fårse sen om vi tar oss en promenad i det härliga vädret, lite frisk luft är bara bra och skadar aldrig.

Eller vad säger ni? Dags att trösta lille Wiggo som vakna och är ledsen. Att vara liten och sjuk är inte alltid det lättaste.


Sjukstuga

Fredagen är kommen och likaså förkylningen.

Jag är precis uppstigen ur sängen och har därmed legat mest hela dagen. Pappa F har ju varit pappaledig och det har verkligen underlättat. Medans Alex varit på dagis har han passat Wiggo.
Tråkigt nog får jag hålla mig ifrån barnen så gott det går då jag inte vill smitta de små.
Jag hoppas innerligt att barnen nu klarar sig ifrån detta.


Föräldragruppen har startat

Då var det återigen dags för Föräldragrupp via BVC.

I alla stress kom jag 10min försent, försiktigt knackandes på dörren steg jag och Wiggo in.
Rummet var överfullt utav mammor och deras små godingar till barn och vi satte oss i ringen för att sedan påbörja lite spädbarnsmassage.

Då jag gick föräldragrupp med Alex valde jag att gå även denna gång med lille Wiggo.
Spädbarnsmassage är något speciellt och jag ville ta tillfället i akt att uppdatera minnet och mina kunskaper inom detta område.
Lille Wiggo var till en början lite fundersam, men efter mer och mer massage började han sakta men säkert att slappna av mest skrattandes till mammas förtjusning. Alltid lika roligt att mötas utav blicken och sedan få världens leende mot mig ♥

Wiggo blev riktigt trött efter massagen och somnade kort därefter i sin vagn på vägen hem.



Lite lyx i det hela

Denna veckan har vi haft en släng utav lyx på många sätt.

Pappa F har ämligen tagit ut 1 veckas föräldraledighet och dessa dagar är de han hade kvar sedan Wiggos födelse. Pappa F har varit med och fått se Alex dagis och därmed också varit med vid lämningarna.
Att även pappa F fick vara med har varit nyttigt både för han och Alex, att pappa har varit med och lämnat och hämtat har gjort Alex lite tryggare enligt personalen på förskolan.

Till en början blev han lite ledsen då pappa skulle gå de första dagarna, men det går bara bättre och bättre och igår hade han vinkat hejdå utan problem. Är det sähär att pappan till viss del är starkare än mamman vid lämningen? Att pappan mer är stark i sig själv när han ser sitt barn gråtandes?
Jag som mamma försöker vara så stark jag kan. JAg vet att han har det bra på dagis, men att se han så ledsen och frustrerad gör ont i mig att jag snarare bara vill vända och gå in igen för att hämta och trösta.
Visst känns det innerst inne för en pappa också, men jag har en känsla utav att de är starkare på något vis.

                                                            ♥ SKAM DEN SOM GER SIG ♥

Men med lite pappaledighet i vardagen har jag minsann fått mycket hjälp.
Medans Alex blivit lämnad på dagis och f sedan haft hand om lillebror Wiggo så har jag fått många vardagssysslor gjorda. Så skönt så och tillsammans har vi även kunnat vila oss lite innan vi sedan hämtat hem en strålande glad liten Alex. För i mina ögon är han liten fortfarande eller vad säger ni?
För att lyxa till det lite mer fick Alex idag vara ledig från dagis då vi igår styrde kosan mot Malmö där vi även har tillbringat natten och en del utav dagen idag.
Eftersom pappa F var ledig passade vi på att hälsa på faster och farbror, för att sedan även ta en tur till farfar tillsammans. Härligt med en liten utflykt i form utav övernattning.
Men en sak är då säker, Borta bra men Hemma bäst!!

Planering utav resa

Ja tro det eller ej, men jag och en utav mina närmsta vänner har planerat en resa till Egypten.
Jag som aldrig någonsin varit utomlands och dessvärre aldrig skulle sätta min fot i ett flygplan pga höjdskräck har nu blivit övertalad.
I mitten på februari hade vi tänkt ta oss till Egypten, 1 vecka i utlandet. En vecka utan mina barn och min sambo, ja egentid kan man ju kalla det. Bara tanken på att sitta på ett flygplan gör mig nervös... hur ska detta gå med mina panikattacker i alla situationer med höjder??

Nu är fallet så att denna resa inte blev av pga många olika skäl. Vi ser nu fram emot att planera denna resa någon gång under nästa år när chanserna är bättre och det inte kommer så hastigt med all planering.
Men jag har nu bestämt mig för att utforska världen :)



Tyvärr vill inte blogg.se samarbeta med mig vid detta tillfälle. uppladning utav foton verkar inte
fungera tråkigt nog


Wiggo växer 2

Den 24 augusti var det återigen dax för vikt och längd.
Lille Wigo växer så det knakar och trots att han är bebis så är han på något vis så stor.

Vår lille boll väger numera 6370g och är hela 60cm lång ♥





blivande gitarrist


Ursäkta frånvaron

Vi lever!!

Ursäkta frånvaron här på bloggen, men som tvåbarnsmamma är det svårt att få tiden att räcka till.
Vår vardag är numera fullspäckad utav allt. Det har varit BVC-besök, inskolningar för Alex del, föräldragrupper, lek med kompisar, planering utav Egyptenresa med mera.
Förutom detta ska även de vardagliga sysslorna hinnas med så som tvätt, matlagning och städning samtidigt som våra underbara barn ska aktiveras. Ja ni hör, tiden räcker inte alltid till hur mycket man som människa försker planera och planera.

Men i vilket fall ska jag nu skriva ner ett par rader där jag berättar om de senaste veckorna i vårt liv.


RSS 2.0